Jag är verkligen sämst på att blogga nu. Det händer lixom ingenting som riktigt är bloggbart. 
Jag jobbar på och vill mest bara vända varje gång jag kommer fram till den där hemska plåtdörren som vi har som entrédörr just nu. Jag hatar att vara där mesta tiden även om det så klart inte alls syns, klart jag är den där treeeevliga tjejen. Fy fan. De få som just nu gör det ens värt att bara vara där är guld värda! Utan min man och min Stjärna skulle jag nog ha slängt mig i den där pressen för längesen. Jag undrar om det är normalt med så många kramar som vi delar ut till varandra? Jag har nog jävligt gryma jobbarkompisar. Eller brukar ni stå på lagret och bara hålla om varandra en stund för att dagen ska kännas lite lättare? Haha. 
Missförstå mig inte, det är inte jobbsysslor eller kunder som jag är less på, absolut inte! Det är det där förbannade bygget och bristen på precis alla bekvämligheter som vi normalt har, som fikarum, toa, luft. Ja ni vet. Jag hatar byggdamm, mer än alla orättvisor i världen just nu. 

Jag har firat påsk med men det blir ett annat inlägg för straxd kommer Niklas och hämtar mig och likt Kissie är jag ständigt sen när min pojkvän ska hämta mig. Steget till bröstförstoring är inte långt nu.