God morgon! 

Från att ha kunnat sova mig igenom allt och sova till dess att jag blev väckt (annars till eftermiddagen) så gick jag till att omöjligt kunna sova längre än till halv nio och vara otroligt lättväckt. Jag har läst att det där med att vara lättväckt är någon förberedande grej inför bebisen. Verkar skitkorkat, det borde ju kicka in när bebisen kommer och inte några månader innan så man vaknar av minsta knyst, tex hund som hoppar ner från soffan eller katter som går på (ett väldigt lyhört) golv ovanför sovrummet. Men serru, det har gått över nu när jag hade börja vänja mig vid att ha hela förmiddagar att spendera tid på, nu ska det till en orkester och en hel kanna kaffe (som jag så klart inte får dricka pga mängden koffein, inte heller kan jag få i mig varmt kaffe just nu heller för det verkar så jäkla äckligt.. det som är så gott egentligen!) för jag jag ens ska överväga att vakna och kliva ur sängen innan klockan halv tolv. Kanske är det solen, kanske är jag bara "mig själv igen" och kanske är det bara för att kroppen är helt slut av att det gör så förbannat ont hela tiden. 

 

Jaja det var ju inte det jag skulle skriva. Idag skulle vi fara till stugan (som vanligt när det är fint väder) men med lite nytt sällskap, han och hon. Killarna skulle åka lite efter båten och vi lite mer runda kvinnor skulle plaska i standkanten och göra annat som passar två personer "med rörelsemönster som en 90-åring", som han beskrev hon. Nu blev det inte så för dom övergav dagens planer och for till förlossningen istället! Så otroligt spännande, snart är han och hon mamma och pappa.

 

Jag är lite avundsjuk. 

Jag är också skiträdd för snart är det ändå vår tur. Vad har vi gett oss in i? 

 

 

Bjuder på bild på nyvaken mig, morgonpigg och glad hund och en massa rust! :)

Idag har vi, som vi är alla varma soliga dagar, varit i stugan och tagit det lugnt. Det är skönt att flyta runt i vattnet på en madrass eller ringen. Svalt och avslappnande för kroppen. 

 

När vi for hem så mötte vi en bil ganska nära Ockelbo och jag vet inte vilken idiot som körde den men jag önskar så att jag fick träffa dig och skälla ut dig! Visst det är skitkul att köra fort, speciellt om man har en frän svart sportbil med orange fälgar då är det så klart skitkul att köra i ca 160km/h på en 80-väg.. Men om du är så jävla dum att du gör det kan du väl i alla fall lyckas hålla bilfan på din sida om vägen och inte ligga med däcken på min sida om vägen. Det är så enkelt när man kör, man håller sig på sin sida. I bilen framför mig satt min svägerska och hennes två barn. I min bil så var det min man som körde, vi har en liten hund i hundbur i bagagen och jag väntar barn och har bara några månader kvar nu. Om du skulle ha kört in i någon av våra bilar hade vi kört åt helvete. Min svägerskas bil har inte lika många krockkuddar som oss och den bilen är lite äldre så den hade inte klarat sig bra. Vår bil har ganska mycket krockkuddar lite här och var och är ganska ny så den är lite säkrare, men inte så säker att hund och bebis skulle ha klarat sig.

Så men tack att du i alla fall inte la hela fräna sportbilen på vår sida av vägen utan bara en del, vi behövde ju inte ens åka ner i väggrenen bara snudda gruset i den. Tack. JÄVLA IDIOT!!!!!

14:e juli 2012. 

 

Igår satt jag och pyssla vid datorn och skickade iväg en beställning på ett gäng foton inför bröllopsdagen. Den 14:e firar vi ett år som gifta. Känns som igår vi gifte oss samtidigt som det känns som att vi alltid har varit gifta, för vad skulle jag annars vara om inte Niklas fru? Jag har ordnat med Niklas present också så nu är det nästan helt klart.

 

Jag undrar om jag någonsin kommer bli klar med alla foton från bröllopet och resan så vi kan beställa en fotobok. Problemet är ju att när man väl börjar pilla med bilderna för att göra det lite ljusare där, lite starkare färger där, en fläckborttagning där, ja ni fattar, då går det inte att sluta! Det finns alltid något mer att göra, man kan alltid skugga ett moln liiite mer för lite mer djup. Jag vet inte hur många timmar jag har suttit med bilderna och det är ingen idé att någon försöker säga till mig att bilderna kanske duger som dom är för det är ju bara lögn! Jag kanske ska ha som mål att bli klar innan bebis kommer? För då ska det väl börja pillas med bilder till en "mitt första år"-bok istället. 

 

Jag lovade för snart ett år sedan att jag skulle lägga upp bilder från bröllopet och har hela tiden tänkt att jag ska göra det när jag blivit klar med bilderna men eftersom det ju inte kommer hända någon gång snart så har jag valt ut lite bilder som jag lägger upp till självaste bröllopsdagen! 

Nu är det sommar!

Vi har spenderat flera dagar ute i stugan i solen, precis som det ska vara. Nu känns det som semester. Även om det inte längre räknas som semester för jag har blivit sjukskriven istället. Jag har problem med ryggen och med magsmärtor, riktigt trist men jag börjar vänja mig och anpassa livet efter det så gott det går så nu kan jag i alla fall röra mig i huset utan att bli tokig i huvudet av att det gör ont exakt hela tiden. Jag har en snäll man som hjälper mig med allt jag behöver. 

 

Hur som då, sol! Niklas har äntligen semester vilket verkligen bidrar till den ultimata sommarkänslan. Vi har som sagt mest varit i stugan de senaste dagarna och där ser livet ungefär likadant ut varje dag. Det solas, grillas, åks båt, badas, umgås med hela stora familjen. Ungarna leker, hunden leker. Det är helt enkelt helt underbart där ute!

Jag får ta det lite lugnare än alla andra men jag trivs bra på bryggan i en strandstol medan Sonic försöker fånga småfiskar i vattenbrynet. Han lyckas inte så bra, behöver jag säga det? Han lyckades fånga en.. eh ni vet, en sån där svart blodsugande sak. Gravidhjärna.nu ja. Blodigel! Han lyckades fånga en blodigel, duktig hund! Men fy satan så äckligt det var att försöka få upp den och slänga bort den! Usch usch usch!

 

Jag har inte några bilder från i år ute i stugan med här har vi några från förra året som visar ganska bra på hur otroligt sköna dagarna där ute är!