Idag är det treveckorstorsdagen, dagen då huset besprutas ännu en gång och idag hela huset, ibland tar vi bara nedervåningen för att jag ska kunna sova hemma på övervåningen. Jag får bo hos mamma och sova här i natt med den lilla fluffbollens om ska föreställa en hund. Jag är alldeles för hemmakär för att vara borta ett helt dygn i alla fall utan Niklas. Det och att jag gärna vill sova i min egen säng för den är så skön och speciellt nu när det inte finns ett endast sätt att ligga på utan att det känns tungt eller gör ont. Jag har fattat den där grejen med kudde mellan benen, så skönt för höften så det är löjligt nästan! Jag hoppas verkligen att lusjävlarna dör ut nu för det är inte hållbart att bespruta huset var tredje vecka med en nyfödd. Kan ju inte åka och bo hos andra med en bebis, det vägrar jag göra och hotell här omkring är så löjligt dyrt. 

Jag har köpt två trisslotter de senaste dagarna i förhoppning om att vinna några tusenlappar så jag kunde ta in på Brukshotellet och ha en spadag. Jag vela det, universum vela det inte. Jäkla universum vad har jag gjort dig?! Ge mig en spadag för tusan! 

 

När man väntar på bussen hos mamma kan det se ut så här.

Lite lantligt och mysigt, känns som hemma.

 

 

 

Nu bara invaderas hemmet av nya saker till bebisen! Skönt att rummet nästan är klart då :) Imorgon ska Anticimex bespruta hela huset ännu en gång så efter det ska jag städa upp och fixa det sista hade jag tänkt, det finns lixom ingen mening med att greja när allt ska flyttas runt så dom kommer åt att bespruta längst listerna. Ja det är vägglösskiten jag pratar om, fortfarande ja. Kan ju säga vi är otroligt glada över att hemförsäkringen täcker saneringen för annars hade det blivit dyyyyrt. Å andra sidan hade inte försäkringsbolaget haft avtal med Anticimex hade jag lätt bytt saneringsfirma för dom är inte skitbra på att planera. Försök boka en tid med dom för skadedjurssanering om ni vill, vi har försökt fått till det sedan i våras när vi började men nej nej nej det går inte, inte så att dom på kontoret bokar in gubbarna på jobb inte, nej det gör gubbarna själva och just han vi har tycks vara totalt oförmögen att planera sina dagar utan ringer istället någon gång mellan 7:30-9:00 samma dag och dyker upp en kvart senare.. Ja det funkar ju skitbra när varken djur eller jag får befinna oss i hemmet de kommande 24 timmarna. Vem behöver planera? 

 

Just precis nu knackade Posten på och lämnade ett paket. Paket är skoj! Fodrad åkpåse med ärmar och hål för bälte! Mer bebisprylar alltså och inte till mig. 

 

Jag skulle egentligen bara skriva, titta vad vi köpte igår! En Babysitter från Fisher Price Rainforest! Den verkar helt underbar och jag önskar lite att jag var en bebis som kunde sitta i den och slå på den lilla apan så vattenfallet lyser och spelar lite vattenfallsljud och regnskogsmelodier. Jag skulle sitta där hela dagarna! 

 

 

Ja det var mitt rum, bara mitt rum där jag fick ha det hur jag än kände för och det var mest skor, kläder och många gånger rörigt eftersom allt rivits fram ut garderoberna och ratats med orden "jag har inga kläder!" följt av "åh men den här hade jag ju glömt bort!". Tanken var att jag skulle göra om det lite bara så bebissakerna fick plats där nere men det är nog bara att konstatera att när man kallar rummet för barnrummet eller the kid room så är rummet inte längre mitt utan bebisens. Ja nej den ska inte sova där, jag är inte dum i huvudet och tror att något sån går eller ens vill det, men en vagga för dagvila och en soffa för mig finns där inne så man inte alltid måste sova i sängen (eller uppe på soffan, källarvåningen är tystare och lugnare för sovstunder). Det ligger väl i naturen att boa vilja ge sitt barn en egen plats i hemmet, det är en del av ens egen förberedelse inför att allt ska ändras. 

 

Lite så här ser det ut än så länge i alla fall. Har undvikit att fota de vrår där det står målarprylar och skrot som ska in någon annanstans, bara jag hittar det där annanstans. Vaggan ska byggas ihop idag så den är inte heller med. Väggfärgen ser väldigt olika ut på bilderna är och den är lite lurig, den är grön när det blir solljus på men lite mer blågrön om det bara är en lampa som lyser eller om det är skugga/inte direkt solljus, kluriglurigfärg. 

 

 

Tänk att det ska ta så lång tid att måla en vägg och en hylla. Den där torktiden är ju så tråkigt, vem vill vänta innan man kan fortsätta?

Jag håller på att göra om mitt kläd&sko-rum till ett barnrum, även om jag tänker behålla lite av mig själv där inne och har en fin vägg med garderober, klänningsställning och skohylla men nu lite i det dolda. Hur som är det ju en miljard saker som ska köpas så nya möbler till ett rum står inte direkt högst upp på listan på saker pengar kan läggas på så jag har tagit lite av det vi redan har hemma och det är väl lite mer än vad vi har plats med redan så det går ganska bra. Vi har väldigt många bokhyllor (lite som att dom står runt varje hörn och smyger på en och sen ropar "använd mig! använd mig!" när dom har hoppar fram) så en av Billybokhyllorna fick på sig många lager av Rustas väggfärg och en halv sjö med klarlack för att tåla stötar och smuts.

Jag tror Billy är väldigt nöjd med sin makeover so far och idag ska han bli klar, det är bara några lackstrykningar kvar sen så är han som en helt ny hylla! Bättre än något av offren i Trinny&Susanna stylar om whoever in whereever men kanske inte som om han hade varit med i Extreme Makeover. Kommer ni ihåg det programmet? När dom opererade om sig i programmet och fick ett helt nytt utseende och på slutet så var familj och vänner samlade, många hade barn och in kom "nya mamma" och jag fattar inte hur dom små ungarna kände igen sina föräldrar ibland. Det var så konstigt det programmet! Men jag önskar lite att det gick igen, haha! 

 

 

Det står grejer lite mest överallt i barnrummet så det är än så länge inget att visa men här en är bild på den nya fina väggfärgen och en del av hyllan. Vi kan väl kalla det en sneak peak, som om det här var värsta stora och fräna bloggen. Väggdekalerna har jag också köpt på Rusta. Älskar Rusta! 

Jag kan inte låta bli att smyglyssna på en och annan jullåt när jag är ensam hemma. Det är så underbart att bara känna det där lugnet som julen ger, att blunda och se ljus som brinner i mörkret, att föreställa sig hur man sitter uppkrupen i soffan med ett glas glögg eller en mugg varm choklad. 

Den här julen kommer bli så otroligt mysig. Trötta kommer vi kanske vara men hur kan det möjligen bli mysigare än att vara en helt nybliven familj mitt i vintermörkret. Gå ut med barnvagnen på snövägarna med en liten kille eller tjej nerbäddad i en massa mysiga filtar och få gå bredvid min älskade man i den vintervärlden med en liten fluffhund vid fotknölarna. Vi kommer ha hela december för oss själva, för att bara vara vi tre. Ingenting kan vara bättre än det.

 

 

Första julen i huset.

 

Vilken härlig dag! Solen skiner och det blåser svala vindar, helt perfekt. Jag och Niklas tog en lunch på stan och som alltid i lilla Sandviken träffar man på så många man känner. Tog en tur in på jobbet och hälsade snabbt på vår blivande nya chef, men för mig är det lång tid kvar innan jag är tillbaka på jobbet som vanligt igen. 
Fick många fina komplimanger av jobbarkompisarna, Linda sa att jag såg så fräsh ut och jag undrar då om Niklas håller med om det när jag lodar runt här hemma i vad jag än kommer i för kläder, men visste, man måste ju anstränga sig om man ska ut och visa sig bland folk! 
Jag får ju vila så mycket jag själv känner att jag behöver nu så jag ser nog ganska avslappnad och sund ut. Bebisen har börja med morgongymnastik från klockan ett på natten sedan en tid tillbaka nu. I början var det ganska lugnt ändå men nu är det volter och hopp och jag tror ta mig tusan ungen hjular där inne ibland, så på natten kan det vara lite svårt att komma till ro själv men det är ju bara att gå upp senare det! Sen poar jag på i mitt eget lugna tempo här hemma och gör det jag kan. Lagar mat som en toka så Niklas slipper det.

Nu ska jag dra den där om pigmentförändringar så jag med gott samvete kan strunta i solen resten av dagen och se säsongens sista avsnitt av True Blood. 

Så den där bebisen som bestämde sig för att titta ut och kom ivägen för häng i stugan hon bestämde sig för att titta ut på min födelsedag och prick två veckor efter fick vi äran att träffa henne och föräldrarna. For in till stan i måndags och köpte ett halsband, ett litet silverhjärta, för jag tänkte att hur många kan ha hunnit köpa ett smycke till en två veckor gammal bebis? Ingen alls! Föräldrarna blev glada och ja, bebisen var två veckor så hon åt och sov mest.

 

På söndag är det 100 dagar kvar till beräknad födsel. Vi har tre veckor kvar i trimester 2 och allt verkar gå bra. Vi lyssnade på hjärtljuden i tisdags och igår slängde bebis iväg en fullträff på min kissblåsa och det var nog obehagligaste upplevelsen hittils, trodde den skulle sparka ut kisset! 

Det är lite blandade känslor att tänka på när bebisen kommer ut och blir en riktig människa.. Jag längtar så jag kan dö för jag har verkligen inget tålamod alls men samtidigt, när han eller hon är här så är det så för alltid och ingenting kommer någonsin bli sig likt. Vi kommer ha ett helt annat liv än det vi har nu och det är ju lite läskigt att tänka på. 


Högt upp på önskelistan till bebisen just nu ligger allt i Rainforest-serien från Fisher Price, speciellt babygymmet och mobilen. Letar på blocket för fullamuggar! :D