Är det inte märkligt med magkänsla.
Kanske är det bara så att vi märker av små saker som inte stämmer med vanliga rutiner och vanor. Varför känner man saker i magen. Är det inte märkligt? Vet inte om jag sagt det förr men min jobbarkompis säger att hon har gud i magen och jag börjar nästan tro henne, för ska han vara någonstan så är det nog där.
Värsta är när magkänslan kommer och hjärnan börjar bearbeta och vrida och vända på varför och hur det känns. Då blir ofta saker överdriva. Men då och då har mage + hjärna rätt och det kanske är därför jag aldrig kan släppa den värsta tanken jag får när den där dåliga magkänslan kommer.

På Kevins dop petade Alexandra in fingrarna i båda sina näsborrar, så jag tror hon hittade gud där. I näsa, i kyrkan.