Jag är lätt världens mest opålitliga bloggare. Ett blogginlägg per år, är det bra?
Min vän, du ska få något att läsa! Men död till dig om du sprider den här adressen!


Min värld är underbar. Mitt liv är närmast perfekt. Om jag bara fick stryka lite, och lägga till lite mer av annat. Men jag älskar mitt liv. Jag är så lycklig. Hoppas på snart vansinnigt! Alla dagar fylls av mina underbara vänner, av en massa skratt. Tårta. Glögg. Här och där pirrar det till i magen. Jag trodde inte detta var möjligt. Det var omöjligt. Så länge. Jag vaknar ibland upp, mitt under dagen, och fattar inte vart jag är. Helt plötsligt i en vardaglig syssla så snurrar hela huvudet till och jag minns allt jag har gjort. Jag minns att allt inte är precis som det alltid har varit. Det är annorlunda. Bra. Bättre. Ge mig bäst.
Musiken fyller ord jag inte har.

Men ibland är jag så rädd. För om man har nästan allt, då har man mycket att förlora. När man har satsat allt, då känns det ibland som att livet står på spel. Det är så läskigt ibland. Då tänker jag på allt det underbara. Jag tror på det här.



Who says I can’t be free?
From all of the things that I used to be
Re-write my history
Who says I can’t be free?