Sov ännu längre idag. Toppen! Snart är dygnet vänt. Hinner väl precis äta lite "frukost" innan Niklas kommer hem från jobbet, märkligt. Önskar det fanns starkare saker att få än Alvedon för på nätterna skulle jag behöva det, men det är väl bara att härda ut, snart är det över och snaaart har vi en liten bebis här hemma. En halva Niklas, en halva mig.
Ibland när det känns läskigt att hela livet snart ska förändras så tänker jag på det, att det är lite mer Niklas som kommer finnas i världen och det kan omöjligt vara dåligt. Det kan bara vara bra för han är fantastisk.

När jag vaknade hade jag en låt i huvudet som jag inte hört på hur länge som helst, det är så konstigt när det blir så.. Hur mycket jag än funderade kunde jag inte komma på vem som sjöng men jag tänkte på Spice Girls men jag hörde i huvudet att det var en kille som sjöng mest så det gick ju inte alls ihop. Googlade det jag kom ihåg av texten och jag var inte helt ute och cyklade för det var Bryan Adams och Melanie C med Baby When You're Gone som malde runt i huvudet. Så nu går den på repeat här hemma och jag sjunger med med min nyvakna spruckna, fantastiska stämma. Man ska ju sjunga för bebisen! 
Alla som lever med någon dom älskar känner nog igen sig väldigt bra i den där låten för det är verkligen så, inte ens den jäkla maten smakar som den ska när den andra är borta, allt är bara lite gråare och tråkigare.

Haha jag hittade videon på Youtube och herregud så dålig den är! Den förstör hela låten! Härliga
90-talet! För er som undrar så kom den även ut på kassettband men då fick man inte med den
tredje låten på singeln "What Does It Do To Your Heart", utan bara spår ett och två, "Baby When

You're Gone" och "I Love Ya Too Much". Underbart.

Eftersom jag var tröttare än alla tonåringar ihop här i byn så sov jag till halv ett idag så nu är det lixom lite svår att sova på ett tag. Om en timme har jag varit vaken i ett halvt dygn vilket är lika länge som jag sov så jag kanske kanske kanske kan sova snart.

Jag och Sonic tar det lugnt i soffan och tittar på Rizzoli and Isles, jag önskar att jag hade Dr. Isles garderob för hon har så fina kläder att jag dör. Sonic ligger och tjackrycker med benen och ser ut som ett miffo. Ni ska få se, bilden var jättemörk så jag har ljusat upp sen så ja, det är inte värsta kvaliten (eller jo det är ju just det det är, värsta kvaliten och inte bästa) men snälla kolla på hans ben/tassar, vad är det för fel på min hund? Varför ligger han som om han vore uppstoppad? Haha!

Igår var det dags at fira av chefen för han gick i pension för två veckor sdan efter 30år som butikschef på samma bolag! Vet inte hur många år han har jobbat inom företaget men läääänge är det i alla fall. Vi var till Fullriggaren/Skybaren och drack drinkar och käkade middag. Platsen är ju fantastisk men jag var inte så imponerad av servicen eller bartendern den här gången. Bartendern sist var fantastisk! Visst var vi ett stort sällskap men jag förväntar mig ändå att efter att servitören har tagit upp dryckesbeställningen att allt ska komma ut till bordet utana tt han ska behöva g¨runt och fråga "var det någon här som skulle ha öl?" och inte heller vill jag höra "kan ni vara snäll och langa över tallrikarna det är så jävla trångt att komma förbi", tuggummituggande servitriser går också bort. Nej det får dom jobba på! Förrätterna var hur goda som helst, huvudrätten var helt okej och efterrätten var magisk. När middagen är slut vill jag få frågan om det önskas kaffe eller avec, men den frågan kom aldrig. Sällskapet var underbart hur som och kvällen var lite för rolig för det blev ganska sent för en höggravid kvinna, gissa om jag är trött idag? Med sen menar jag att klockan var tolv ungefär när jag kom hem, haha! Jag skrattade åt folk som hade satt eld på sig själv och folk som höll på att sätta eld på sig själv, varghand som var rävhand och jag vet inte allt tok som sas men som sagt roligt var det! 

Jag var lysorange igår och såg mycket gladare ut under kvällen än vad bilden visar 
och hade mina fantastiska silverglitterskor som är väldigt bekväma, till och med nu.
Syns inte så bra på bilden med klänningen har fullt med glitterprickar på sig.

God "morgon"!
På jobbet har första lunchen börjat men jag har precis klivit upp och kokat mig en pulvercappuccino med tobleronesmak och plockat fram Marabouchoklad med daim i, perfekt förfrukost lär jag säga, fullproppat med alla näringsämnen man behöver under en dag - socker och koffein! 
Niklas tittar på Dexter och jag får lite lust att klia bort huden på armarna när jag hör "Dexters" berättarröst. Alltså, den är hemsk. Det känns olustigt i kroppen bara jag tänker på det nu. Uuuuh! För att döva mig från den där tortyren så har jag satt på mig gigantiska hörlurar och förlåt men jag har slagit på det mest underbara man kan lyssna till istället men jag vet att man inte får än.. Peter Jöbacks jullåtar! När jag hör han sjunga jullåtar vill jag mer gråta av välbehag än klia sönder kroppen. Det är så avslappnande att lyssna till hans röst och tänka på julafton. En sån fantastisk dag då familjen samlas och bara har det mysigt i vinterlandskapet. Det är en fredlig dag.

Nu kom det en hund och ville upp i knä och attackpussas för att säga godmorgon.

 

Det finns ju en hel del gratisgrejer på nätet, speciellt när man väntar barn. Dom mest lättillgängliga boxarna är väl Kronans Droghandels och Apoteksgruppens babyboxar för dom "butikerna" finns runt de flesta städer, även vi som bor i mindre samhällen. Jag har hämtat ut båda två och blivit så glad för alla saker vi har fått, verkligen jättefina grejer som det känns som att vi kommer ha användning för! Bäst var nog nappflaskan som fantastiskt nog är av samma märke som bröstpumpen så dom passar ju ihop. Nästa gång vi far in till Gävle ska vi åka upp till barnenshus och hämta ut Pampersklubbens Babybox. 

Jag har fotat saker vi har fått i de två första boxarna men utöver det som är på bilderna så får man även med lite erbjudanden, rabattkuponger, tidningar och informationsfoldrar. 

 

 

Idag har varit en sjukhusdag. Först blev det ett besök hos farbror doktorn på förmiddagen för att förlänga min sjukskrivning och eftersom ingenting känns bättre så är jag nu sjukskriven fram till födseln, känns faktiskt toppen. Det känns lyxigt att inte behöva slita sönder kroppen innan jag ska bli mamma, så jag kan vara en pigg och glad mamma med mycket energi! På eftermiddagen var det föräldrar utbildning på mvc igen.

Jag älskar att gå till min hälsocentral, förut fanns det nästan ingenting värre än att ringa till HC och boka tid för att sedan åka dit. Elaka tanter som svarade i telefonen, åka till sjukhuset som ligger i utkanten av stan, träffa en ny random läkare varenda gång som jag inte fattade vad sa och som aldrig lyssnade på vad jag sa, kunde mitt namn eller ens hade öppnat min journal. Det var när jag gick till landstingets jävla skitsjukvård. Så fort Manpower öppnade sin hälsocentral Hälsopartner så bytte jag över. Jag läste om det i tidningen några månader innan och räknade ner dagarna för jag tänkte att det kan ju inte bli sämre än vad det är hos landstinget. Nu är det mysigt att ringa och få råd och boka tid för det är världens snällaste sjuksköterskor som svarar och alltid har tid att ge en tid. När man kommer in känns det varmt och välkomnande och alla ler mot en. I receptionen sitter antingen en urgullig tjej eller en kille som halva stan måste vara kär i och man säger vem man ska träffa, man säger inte dr efternman utan man uppger förnamnet på sin doktor, för man är personlig. Dom hjälper en och hålla reda på högkostnadskort och hjälper alltid glatt till, som att vad man än behöver hjälp med så är det som att dom har väntat på just den uppgiften hela dagen och det är det som kommer göra hela deras dag, jag fattar inte hur dom lyckas med det. Man behöver (nästan) aldrig vänta för alla är i tid. En gång var jag tvungen att vänta på min läkare och det var för att han inte kunnat slita sig från sin förre patient som hade haft ett så facinerade liv. Min doktor kan mitt namn, jag kan hans, han vet vad som står i min journal och han frågar alltid massor med frågor, lyssnar på vad jag säger och småpratar lite mellan och ger mig känslan av att han gör allt för att hjälpa mig på bästa sätt. 

Efter föräldrarutbildningen var jag till apotektet och hämtade ut Baby to be-boxen.

 

Igår fyllde min minsta lilla lillasyster år. 23år har gått sedan mamma planerade inför en ny bebis och jag och Suzanne fick en ny syster. Hon är den av oss tre som har mest Fagerlundare i generna, vissa tycker att hon är mest lik mig och andra tyckter att hon och Suzanne är jättelika varandra. Det syns nog på oss alla tre att vi är systrar i alla fall. Sanna hade inte så många namn när hon var lite men innan våra föräldrar kunde komma på ett namn på S som är en stark tradition på Fagerlundarsidan så fick hon helt enkelt heta Bengt och jag tänkte alltid på en bänk när någon kallade henne för Bengt.
När hon var barn och så stor att hon var skrivarkunnig skrev hon i en bok att hon och hennes kompis Malin skulle äga och jobba på ett hunddagis när dom blev stora, utan att någonsin ha varit på ett sådant då. Efter många år hade hon glömt bort den där boken och vad hon hade skrivit i den. Hon gick i gymnasiet och träffade sin Erik, tyckte att skolan var ganska så trist och fick praktik istället, på ett hunddagis. Efter att ha praktiserat på hunddagiset sedan dom öppat, flyttat ihop med Erik och drömt om hund i många år så fick hon ett erbjudande om att köpa in sig på hunddagiset, hon köpte en hund och hittade den där boken några år senare. Nu bedriver hon hunddagiset med en kompis vid namn Malin men inte den Malin hon skrev i boken med. Hon har utökat familjen med en till hund och flyttat till ett sommarhus som hon och hennes Erik rustar upp till ett året-runt hus, avlopp, vatten och allt vad som ska till. Skotern kan stå på gården och lederna finns precis utanför gården, precis som dom drömde om.
Sanna är utan tvekan den modigast av oss tre systrar som älskar äventyr av alla slag och gärna vill bosätta sig i skogen en sommar och överleva på det naturen ger henne. 

 

Det höll länge det där med att inte köpa fler bebiskläder. Men! Vi hade inte en enda bebiskofta i garderoben så när jag såg en fin och billig på H&M så var jag nästan tvungen till att köpa den och sen till en enorm lycka hittade vi "I love milk"-setet som jag verkligen har letat efter. Såg det i våras på H&M men sen försvann det ur sortimentet och det har varit helt omöjligt att hitta det på Tradera. Nu fanns det i affären igen! Niklas älskar ju mjölk så det är lite hans plagg till bebisen. 

 

Så där för övrigt så börjar bebisen ta betydligt mer plats i magen nu och verkar inte bry sig i om mina lungor får plats eller inte, hänsynslösa lilla prutt där inne. Men det är väl okej, jag har överseende, jag menar hur smart kan man vara när man är 30 ofödda veckor. 

Idag blev en riktig foto-dag. Vi var ner i trädgården och fotade oss, magen och hunden och sen blev det ett gäng bilder i Photo Booth som började ganska seriöst men som spårade ur ganska omgående, som ni kan se ;D

En av dom här produkterna är inte märkta som pyjamas, kan ni gissa vilken?

Idag har jag varit en duktig sjukskriven. Gick upp klockan sju, vet ni hur jävla tidigt det känns när man annars bara går hemma? Det känns som att gå upp mitt i natten, i alla fall dom gångerna när jag vet att jag inte kan gå och lägga mig igen om en timme och sova till klockan 11. För någon gång i veckan klivet jag upp tidigt och lagar frukost till min fina man som får fara till jobbet och tjäna pengar till familjen. 
Ja jag gick i alla fall upp tidigt och for till jobbet! Alltså.. det var ju inte så hemskt ansträngande egentligen för så här såg morgonen ut.

 

07:05 Kliver upp

07:06 Slösminka mig i säkert en halvtimme samtidigt som jag lyssnade på Mix Megapol (obligatoriskt om jag är vaken på morgonen).

08:00 Satt mig i passagerarsätet i bilen.

08:10 Lämnade in hunden på dagis.

08:13 Gick in en sväng på jobbet och hälsade på alla och fick kramar och magen fick klappar.

08:30 Köpte frukostbuffé på Hanséns och satt där i lugn och ro och läste en bok .

09:10 Gick på morgonmöte på jobbet, nya chefens första fredagsmöte och också anledningen till varför jag gick upp okristligt tidigt och for in till stan.

10:00 Tjattrade om hus med nya chefen en stund sen duschade jag håret för det blir fortfarande grönt av vattnet här hemma.

10:30 Gled runt i butiken och testade att jobba lite. Packade upp lite varor, frontade, pratade med kunder och med arbetskamrater. 

 

Efter en timmes testjobb konstaterade jag att det gör skitont att försöka göra något men nu har jag i alla fall känt efter hur det skulle vara att jobba lite. Gick in i fikarummet och tjattrade med folk som hade lunch och väntade på att Niklas skulle komma sen for vi till Valbo och jag övningskörde lite i stan. 

 

Niklas köpte kylfläns till sin nya dator och jag tyckte det var jättemärkligt att det heter fläns och känner starkt att dom borde döpa om prylen till något annat. Kylpryl kanske. Så här stor är den nya datorn när den är inbyggd i lego.

Ibland är det så fint och mysigt här. Åkern, kossorna, tystnaden.

Ibland blir allt det där bara skitläskigt! Åkern med dimma över sig så man inte ser någonting annat än ett vitt moln i det lite skumma mörkret. Kossorna som låter som zoombiekossor som gömmer sig någonstans på andra sidan åkern. Tystnaden, avsaknaden av andra människor. Bara ljudet av korna som inte syns men som låter helt galna, vilken sekund som helst kommer dom ta sig ut och springa sitt snabbaste över åkern och attackera mig, slita mig i stycken och ta hunden som efterrätt. 

Då går inte bara Sonics ben fort utan mina med! Många, många, många kilo tyngre eller ej så går det fort då! Jag vill inte bli kozoomibiemat! 

 

Försökte ta ett kort men det går absolut inte att ta ett på dimma i mörkret med en gatulampa som lyser upp lite på sidan dessutom.. med en mobil. 

Här är något som tillkommit efter tvättarna. Jag hade ju funderingar på hur man ser skillnad på en pyjamas och en sparkdräkt och frågade min svärfar som var här precis när jag stod och funderade på det som mest. Han berättade att dom hade haft sovpåsar till sina barn som var toppen när man skulle byta blöja för det var bara att öpnna nere och dra upp pyjamasen. Lät ju jättebra tyckte jag men jag kunde inte minnas att jag hade sett någon i dom vanliga butikerna, typ Lindex, H&M, Kappahl. Efter lite google-time så konstaterade jag att dom där sovpåsarna var helt gaaalet dyra, va tusan dom har inte ens sytt fötter på dom utan det är ett nattlinne med dragsko i slutet, hur svårt kan det vara att sy om man kan sy? Jag kan inte sy, jag vågar mig inte på ärmar än i alla fall. Googlade runt lite till en annan dag och hittade en sida (http://www.newheaven.se/) som hade rea på sina sovpåsar från märket Bäbis så det blev tre stycken som levererades mindre än ett dygn senare. Köpte två av den orange (en i en storlek större). Så nu slipper barnet få men för livet för jag ser att det där inte är en sparkdräkt att ha på dagen. 
Fick kläder av mamma för ett tag sedan från samma märke, dom säljer det på Klädjätten uppe vid Prix. Roliga färger och mönster :)

Jag har tvättat alla bebiskläder i de första storlekarna, men gud så det känns segt att sotrera in allt i garderoben och va dkan det ta, en kvart kanske? LAT!
Dumt nog har jag köpt lite nytt efter maskinerna hade gått så det blir två tvättar till och nu har jag satt stopp för att själv köpa mer kläder. Dte är skitsvårt att inte köpa allt man ser, det är ju så gulligt! Vill någon annan göra det så är ju det en heeelt annan sak.

Filtar, lakan och leksaker står på önskelistan annars.

 

 

 

 

Min man Niklas är minst sagt ingen sockertopp. Han har aldrig i hela sitt liv tyckt om något som smakar sött. Inte heller en massa andra smaker som man lär sig tycka om ihop med socker så när vårt barn kommer hoppas jag innerligt att det inte får den där genen som gör att Niklas inte tycker om socker. Visst det är ju toppen att hans kropp producerar allt den behöver så den till och med säger nej till saker som egentligen inte är så bra för kroppen, men kom igen! Det vore jättekul om någon annan än Sonic ville slicka ren bunken med mig och smaka på mina kakor! Tänk att få höra "mamma kan du baka dom där kakorna, dom är så goda" vilken lycka! 
Till Niklas bakar jag bröd och lagar mat, det blir han lycklig av. 

Bebis behöver inte få mitt enorma sockerbegär dock. Det är lite väl mycket.

 

Så fint vi kompletterar varandra jag och Niklas. Jag äter mängder av socker, han inget alls. Han dricker säkert 10 liter mjölk i veckan, jag är laktosintolerant. 

Testade dom här idag. En minut tills dom är färdiga. Jag hackade ner lite vit choklad också och bytte ut lite vanligt socker mot farinsocker. Får se hur det blir. Bild och recept är från en annan Sara som jag hittade på google. Klicka på bilden för att komma till hennes blogg och receptet.

 

Idag har vi varit på besök på barnmorskan. Jag tycker ju fel om allt, trots att alla tycker olika, ingen är den andra lik, ni vet, man får vara unik, som som man är, inget är rätt och fel. Jag tycker det är ganska tråkigt att åka till barnmorskan för det är helt ärligt bara ett sjukhusbesök och jag kan gissa på att det är fel att tycka så, jag ska väl vara upprymd och tycka att det är jättemysigt? Jag får väga mig och jag väger skitmycket. Jag får ett stick i fingret, vem gillar det? Barnmorskan visar mig en kurva som jag fortfarande inte riktigt fattar vad den visar men den verkar i alla fall vara rätt. Vi får papper och en ny tid.

Sandvikensjukhus är ett av de mest deprimerande ställen jag ens kan föreställa mig och korridoren man får gå genom för att komma till Barnmorskemottatgningen är som en korridor av ångest och förvivlan. Det finns ingenting där. Ingen färg, inte ens en färg som inte är en färg utan allt är så otroligt gammalt kliniskt beiget. Jag vet inte om det finns rum på vägen eller om det bara är en korridor för allt bara smälter ihop. Det finns fönster som vetter mot en bortglömd park, eller rökruta. Vi möter aldrig några andra människor i den korridoren men jag tror att det finns en trappa som leder neråt precis i början. Det finns fyra hissar och två är så gamla att jag aldrig ser sådana knappar någon annanstans än just där. Knapparna är läskiga för ni vet, det är ett sjukhus och på sjukhus finns det bakterier och alla människor med sina bakterier tar på dom där knapparna. 

Sen får vi höra hjärtljudet. 

Allt är som det ska med bebis och det känns bra. 

Igår var det överraskningfest/bröllop för svärmor! Efter en mycket lång lördag med fest så sent in på småtimmarna, kom hem vid 22:00! Haha vilken pensionär man har blivit. Idag har det varit så otroligt varmt ute och alla verkar ha njutit av sommarvärmen som håller i sig men jag har gömt mig i källaren med ipaden och kanal 5's app. Jag och Sonic. Och bebisen. 
Niklas har varit ute på hojen och njutit av solen istället. 

 

Har inga bilder från gårdagen på datorn än och ingen annan ny rolig heller, kan inte lägga upp instagrambilderna varenda dag här heller. Heter nog lika där som här. Nu ska jag kika på Pretty Little Liars och äta lite kvällsmat på tok för sent men som sagt, det har ju varit så varmt och jag har verkligen inte haft lust att vara uppe i värmen. 

Höggravid med benhinneinflamation och taskigt stöd i rygg och mage. Men vad gör det, mitt humör är ändå på topp! Fick frågan om jag hade anstängt mig mycket dom senaste dagarna och efter lite fundering kom jag fram till att jag kanske möjligt har på två dagar gått en och en halv timme, så nej, anstängt mig kan man väl inte påstå direkt. Dessutom är det alltså en ihopslagning av all tid under dom två dagarna. Stors på stan, gå till bussen, promenera hunden. Tur att min kropp ändå vill vila sig så mycket nu så det är inte direkt några problem att sitta still. Jag sover mest känns det som, eller drömmer om att få sova. Önskar att ipren fanns i min värld nu. 

Ena katten försvann förresten idag och efter att ha letat igenom hela huset och alla skåp som hon brukar gömma sig i annars så kom jag på vart hon nog låg. Det är ju ingen som har lagt beslag på barnvagnen än tror jag hon tänkte och kröp in och lade sig i den, under suffletten och allt. När jag tänkte på saken så vet jag att jag har sett katthår där fast den står med lakan över sig så inte katterna ska kunna riva sönder den eller håra ner den så hon har nog bott i den ett tag. Idag flyttar vagnen ner till barnrummet. 

 

Dagens tema har varit kalas. For in till jobbet och frukostfikat och firade av min chef som går i pension idag och sen på eftermiddagen firade vi min svärmor en liten stund som fyller 65år idag. Somnade i en fåtölj efter fikat hos svärföräldrarna, men jag närvarade i alla fall. Räknas det? 

 

Jag bidrog med fin paketinslagning.

 

Varje dag finns det något nytt att få panik över. Tex, hur ser jag skillnad på en pyjamas och en sparkdräkt? Alltså alla barnkläder är ju så löjligt mjuka att det kan vara helt omöjligt att se ibland. Butikerna borde bara märka ut vad allt är så vi gravida stackars förstagångsmammor inte behöver känna oss så himla dumma. Allt borde vara märkt, som att det är idioter som handlar. Tröja. Byxa. Sockor. Body. Sparkdräkt. Pyjamas. Mössa. Vantar. Dreglis. Skallra. Allt ska bara stå! Vill ju inte skämma ut ungen det första jag gör genom att ta ut han/hon på stan i en pyjamas när jag tror att det är en sparkdräkt den ligger i vagnen med. Ni förstår väl vilka konsekvenser det skulle få. Men för livet. Aldrig blir det en normal människa av en unge som har haft en mamma som inte ens kan se skillnad på pyjamas och sparkdräkt. 

Jag tänker beställa bebisen pyjamasar för då står det vad det är. Fick panik över att vi knappt har några pyjamasar hemma till bebisen dessutom, tur att det ändå är tre månadar kvar innan det är tänkt att vi ska ha någon användning för miniatyrsakerna. 

Hade panik för ett tag sedan att vi inte hade några långärmade bodysar eller lite varmare kläder. Insåg att sommaren kommer vara över i november när bebis kommer, tog mig lite så där på sängen den informationen om att vi byter årstid här i Sverige fyra gånger per år. Har fyllt på med lite långärmat och stickat ett tag nu och idag efter en tur på Kappahl kände jag att jag kunde bocka av "saker att hålla ungen varm" på listan. Perfekt med 3 för 2 och en check på 50kr, så blev det nästan gratis.