Kvinna helt galen, körde över hundratals - med en barnvagn

Hej!
Ni är visst 1-3 nyfikna jäklar per dag som går in och kollar om det har kommit någonting nytt, och ja varsågod här kommer det något!
 
I november blir jag och Niklas föräldrar om allt går som planerna. Vi var på ultraljud i måndags och då var det en livad liten krabat som låg där inne och visade upp sig! Könet gick inte att se vilket inte spelade mig någon som helst roll eftersom jag inte vill veta, men Niklas vela och han hade fått lov av mig (det är ändå i min kropp ungen ligger så det är jag som har mest att säga till om innan den kommer ut till världen) att få veta, så sköterskan skulle skriva det på en lapp åt honom men nu blev det ju inte så.
 
Ja det är ungefär det här jag kommer att skriva om för det är mest det som ekar i huvudet på mig hela dagarna. När jag pratar om någonting annat så är det för att jag har anstängt mig att stänga av bebistankarna och gjort mitt yttersta för att prata om någonting annat. Jag kan ju tycka att det inte är så konstigt att jag mest pratar om bebis och bebissaker för jag är ju den första kvinnan som har burit på ett barn, någonsin. Hur vi andra har blivit skapta kan jag inte svara på men att jag är den första att vara gravid det är jag nästan fullt övertygad om. Eller ja, ni vet.. Det är så det känns ibland. Jag tror alla känner så ibland under graviditeten. Ibland känns det bara så jävla tungt (fysiskt och psykiskt) och då i ensamheten som man kan känna så känns det som att man är den första och enda gravida kvinnan i världen. Så är det ju inte. Och om någon mer säger till mig att "nä men jag mådde baaaara bra och att bära barn och föda barn är ju lätt som en plätt" så blir jag nog helt loco. Jag blir galen då. Jag tänker gå in med tanken att föda barn kommer bli helt förjävligt och varje gång det gör skiiitont tänker jag tänka att jag lär skärpa mig för värre ska det bli. Ni vet, realistiskt. Men sen kommer det ju en bebis och då blir det bara så värt det, det är jag i alla fall helt hundra procent säker på! För jag längtar snart (redan) ihjäl mig efter den där lilla krabaten. 
 
Vill ni ha en bild på något? Ni får inte en på mig för jag ser gravid ut, vilket betyder att jag har en skitstor röv, en stor mage och är helt grå i ansiktet. Det lyser inget fantastiskt om mig inte! Någon ultraljudsbild kan ni glatt se er om i stjärnorna efter för jag vägrar lägga ut en bild på en bebis som inte ens har blivit människa än. Däremot kan ni få se världens finaste vagn som kommer hem imorgon! Kanske bästa "nu är det semester"-presenten jag skulle kunna få nu! :D

Vi ska ha en Emmaljunga Nitro med Quadrolift. Det betyder att vi bara kommer vika upp fotdelen på vagnen och lägga i en lift när bebisen ligger ner de första månaderna och alltså inte köpa till en fast korg till, det känns bara onödigt då bebisen ligger lika bra i liften som i korgen. Senare när barnet sitter upp kan man ta ur de hårda delarna ur liften så det blir en varm och skön åkpåse bara vilket gör det till en riktigt smart vagn då det blir enkelt att ändra mellan sitt och liggläge om barnet vill ligga ner och sova fast han/hon i normalt fall brukar sitta upp. Till sist kan man ta bort allt utom det mjuka mysiga och bara använda det som en pläd med två olika sidor för sommar och vinter. Kommer bli toppenbra tror jag! Hjulen är inte som på bilden utan det är två mindre svängbara på den vi ska köpa, på bilderna tror jag det är speciella vinterhjul på. Vi lutar åt TPU-hjul. Vi ska inte heller ha den i créam utan i brun så som sista bilden visar (bild på en citykorg som vi som sagt inte ska ha men det var den enda produktbilden som visade hur färgen verkligen ser ut). Det är konstläder istället för tyg, vilket jag tror blir praktiskt då det bara blir att torka av lera och smuts som det finns en del av här ute på landet. Sen är det ju hur snyggt som helst med läder dessutom! Bara det lixom!

 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0