Min kärlek ringde. Jag blir så upplivad och så mycket piggare när jag får prata lite! Speciellt med honom, för det ska inte glömmas att det här är den personen som jag har pratat med om allt i flera års tid nu och kan prata med om ingenting hur länge som helst och nu när vi verkligen har ett liv ihop så finns det ju tusentals nya saker att prata om. Vi har lite förhoppningar om nästa år, äventyr och skoj så det kan vi ju prata om bra länge. På något vis ska vi till New York! Det är härligt att ha någon så nära som honom. Jag behöver inte tänka på vad jag säger eller ens speciellt ofta hur jag säger det, vi kan skoja om allt för vi vet så bra vart vi står och vilka värderingar och principer vi har så om vi drar världens mest icke politisktkorrekta skämtet som skulle låta helt fel för oss om någon annan drog så är det bara humor i det för vi vet ju. Ibland glömmer jag bort det, även om vi är pojkvän/flickvän (bojsenfreund/gurlenfreund) så är vi ju fortfarande dom där två kompisarna som har jävligt svårt att slita sig från varandra för allt är så kul! Han är verkligen den bästa jag någonsin skulle kunna träffa. Det finns ingen annan för mig. Det är vi nu och kommer så alltid vara. Jag vägrar tro någonting annat.

Jag hoppas alla får det jag har.

Det är inte ens med mening som vi gör samma tecken och min.
Eller så kopierar han mig, fattar man ju!