For till Gävle för äventyr men vet ni vad? Huvudpersonen ansåg nog inte att han hade tid eller ork för en, ja vad ska man säga, ganska viktig händelse. Rättsväsendet är ju inget man måste ta på allvar, har jag hört. Tydligen är det lite som att gå till frissan, vill man inte eller om man ångrar sig så kan man bara hoppa över rättegången. Så där ändå bara. Om man verkligen inte vill ha nå med nått att göra man man bara stoppa huvudet i sanden (eller mossan, marken, under kudden eller bara lämpligt hål) och gömma sig ett tag och säga fina saker istället för att göra något. Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det senare egentligen tror jag när jag faktiskt tänker på saken och de underbara de orsakar onödig smärta som ingen är värd.. Men det är enklare att bara skratta åt idiotin som finns. Idioten.